Arbetslinjen gör succé i New York
New Yorks borgmästare Rudy Giuliani rekryterade Jason Turner som
socialchef sedan han med stor framgång reformerat bidragssystem och sociala
program i delstaten Wisconsin. I torsdags den 23 jan 2003 medverkade Turner på
CVV:s treårsjubileum i Stockholm.
Mellan 1995 och 2001 har New
York city, med ungefär lika många invånare som Sverige, minskat antalet
invånare som lever på bidrag från 1 160 593 till
469 142. På drygt sex år har
60 procent av de arbetslösa gått från bidrag till arbete.
Det kunde den lågmälde Jason
Turner berätta under treårsjubileet för Centrum för Välfärd efter
Välfärdsstaten, CVV, inbjuden av verksamhetschefen Mauricio Rojas. Turner har
utvecklat sina strategier sedan 1987, då han blev rådgivare åt den då nyvalde
guvernören i Wisconsin, Tommy Thompson, numer socialminister i
Bush-administrationen.
Folkhemmets arbetslinje.
I korthet kan hans modell
beskrivas som en modern variant av det gamla svenska folkhemmets arbetslinje. I
grunden finns en stark moralisk värdering om att människor har en oavvislig
plikt och skyldighet att arbeta och tjäna ihop sin egen försörjning. Man har
inte rätt att ligga andra till last, utan ska göra sitt bästa för att försörja
sig själv.
– Många fler har varit
bidragsberoende i mitt land än vad ni i Europa någonsin trott varit möjligt.
Därför har den stora inrikespolitiska utmaningen varit hur vi ska kunna flytta
människor som vant sig vid bidragskulturen tillbaka till arbetsmarknaden, sa
Turner.
– Sedan 1960-talet har
bidragssystemen, som naturligtvis skapades av omtanke om människor med problem,
i praktiken skapat en utträngningsmekanism. Det har under lång tid inte varit
lönsamt för bidragstagare att söka arbete. I stället har man fått lära sig att
man är oduglig. Man har slutat ta egna initiativ. Man tror sig inte förmögen
att kunna ge samhället någonting, utan ser sig enbart som mottagare av andras
insatser.
– När vi fick chansen att
skrota alla gamla sociala program i Wisconsin och börja bygga något nytt från
grunden, tog vi den. Våra värderingar sa oss att människor mår bäst av att
kunna bidra till samhället. Sysslolöshet och beroende tär på självkänslan.
Skattebetalarnas krav på reformer var också stark. Därför utformade vi en
strategi som gick ut på att det ska vara lönsamt att arbeta.
Karriärstege ut ur
bidragsberoende.
– Det är enklare sagt än
gjort. Men vi formulerade en karriärstege där det alltid lönar sig att arbeta
lite till. Första steget är enkla arbetsuppgifter på offentliga arbetsplatser.
Många behöver skolas in i en normal vardag igen, som att gå upp på morgonen och
passa tider. Den som vägrar får lägre ersättning än dem som tar tag i sitt liv.
– Andra steget är enklare
jobb inom privat sektor, subventionerade av delstaten. Det ger låg lön, men
ändå mer pengar i handen än vad bidragen för arbete på offentliga arbetsplatser
ger. Tredje steget är jobb på marknaden utan subvention. Fortfarande till låg
lön, men med extra uppmuntran i form av negativ skatt.
Turner tog som exempel en
årslön på 13 000 dollar, vilket ger 4 000 dollar i ”bonus” på deklarationen.
Alltså en nettolön på 17 000 dollar (vilket är 150–170 000 svenska kronor i
handen). Därmed är den förre bidragstagaren tillbaka i samhället som fullvärdig
medborgare, dessutom på en anständig ekonomisk nivå, trots låg marknadsmässig
lön.
Fjärde steget är att, genom
att visa sin förmåga, få mer kvalificerade arbetsuppgifter och därmed högre lön
som gör att man kan börja betala skatt.
Aktiv coachning.
– Kärnan i systemet är att de
offentliga myndigheterna agerar omedelbart när någon söker bidrag. Det är
mycket mer effektivt att stoppa människor vid entrén till socialkontoret och
genast slussa dem till sysselsättning, än att låta dem falla in i
beroendekulturen och så småningom försöka få ut dem i arbetslivet genom
bakdörren, summerade Jason Turner.
På frågan om hur många som
missgynnats av det nya systemet svarade Turner att två procent har fått det
sämre, eftersom bidrag för dem som vägrar arbeta sänkts. Men den stora
majoriteten av tidigare bidragstagare ser positivt på det nya systemet.
Särskilt kvinnor. I olika studier har de sagt att livet blivit mer utmanande,
tuffare, men samtidigt roligare. Man känner sig som en fullvärdig medborgare,
inte minst inför sina egna barn. Den ekonomiska situationen har också
förbättrats.
Lågkonjunktur inget problem.
- När konsekvenserna av en
lågkonjunktur togs upp, medgav Turner att risken för att bli arbetslös
naturligtvis ökar i ett sådant läge. Det offentliga måste ha beredskap att
ställa upp med fler subventionerade arbeten och offentlig projektanställning
för att människor inte ska ramla tillbaka i bidragsberoende. Men han såg inte
det som något problem. Det offentliga får fungera som ett dragspel.
När den ena sidan, marknaden,
har problem måste det offentliga ställa upp. Men bara så länge det är
nödvändigt. När möjligheterna att klättra på stegen uppstår, ska människor göra
det. Det viktiga är att individen alltid upplever det som lönsamt och
eftersträvansvärt att arbeta mer än man för tillfället gör. Och att de
offentliga systemen, i stället för att lägga krokben för dessa utsatta
människor, så som många välfärdssystem tragiskt nog gör, uppmuntrar och belöna
denna strävan.
PÅ www.Google.com finns många artiklar om
Jason Turner
The Heritage Foundation:
About Us: Staff: Jason Turner
Jason Turner Visiting Fellow,
Domestic & Economic Policy E-mail Jason
Turner. areas of expertise:
welfare reform. summary: Jason A ...
www.heritage.org/About/Staff/JasonTurner.cfm
- 31k - Cachad - Liknande sidor
The Truth About Jason Turner
Jobs, Justice, Equality,
Respect! Workfairness Fact Sheet #5 The Truth About
Jason Turner, New Yorks New
Workfare Boss Who is Jason Turner? ...